I norge har agilityfolk tröttnat på att köra agility på kassa underlag. Åtminstone på mästerskap.
Norska mästerskapet i agility går som vanligt i november under en stor hundutställning i NKKs regi och NM går alltid på samma ställe. Lilleström nära Oslo. Arrangörerna vill ha en show att bjuda på men själv tycker jag det känns som att de tävlande (både hundar och förare) kommer i kläm.
Norge är ett stort land med en utspridd agilitygeografi, precis som Sverige. Från Bergen till Oslo är det mer än 500 km och det inte är drömvägar att köra på. Det går över fjäll och genom dalar. Tänk dig själv om SM alltid skulle arrangeras på HUND-XX i Älvsjö på dåligt underlag, hur rättvist och kul skulle det vara?
Nåväl, platsen är en sak. Det är dock underlaget som fått några norrmän att se rött. Dålig matta med halkvarning. Denna har varit densamma under många år och har aldrig varit bra. Hundar halkar och skaderisken är stor. Klister är förbjudet även i Norge och det gör att förutsättningarna kanske inte helt blir den samma för alla typer av hundar. Personligen är min uppfattning att hundar med korta och explosiva steg missgynnas av denna typ underlag och hundar med längre frekvens mellan stegen blir mindre påverkade.
Men mest är det skaderisken som folk hakat upp sig på. Är det verkligen schysst att utsätta våra bästa vänner för underlag som rent av kan skada dem?
Detta har gjort att en stor del av norges elit väljer att inte starta Norska Mästerskapen. Jan Egil Eide med Cirkus som tagit VM-silver, EO-guld och nyligen NordM-guld i lag kommer inte. Inte heller Jenni Lehtinen som vann NM för några år sedan kommer att ställa upp. De tycker helt enkelt att underlaget suger.
En hel grupp har skapats på FB där man tillsammans försökt att få NKK att ändra underlaget. Det senaste är att NKK gått med på att byta ut mattan mot konstgräs vilket är ett steg i rätt riktning. Tyvärr visar det sig att man dock inte kommer "dressa" mattan så att stråna ställer sig upp utan köra på den som den är. Just denna matta har använts tidigare och tyvärr så visade det sig då att även den var snorhal.
För flera agilitymänniskor är inte detta bra nog.
De struntar helt enkelt i att starta på NM och denna "show" riskerar att sluta i fiasko. Jag skulle tycka det var fantastiskt om alla ekipage struntade i NM för att visa NKK att deras premisser inte är OK. Men det vet vi alla- att så är inte fallet. Många åker dit ändå (de kanske inte ens tycker det är något problem) och så fortsätter NM gå på samma ställe, med samma sketna underlag i slutet av säsongen även framöver.
Av samma skäl som ovan bojkottar jag Kistamässans tävling i januari. Deras matta är helt enkelt för dålig och riskabel att tävla på. Excel går riktigt illa på halt underlag (korta explosiva steg) och det gör henne bara frustrerad. Femme har ett annat steg och går bra på alla typer av underlag. Henne har jag dock jobbat med att få upp självförtroendet på, vilket gett resultat då hon helt klart ökat farten på tävling. Att säga "SPRING ALLT DU KAN" och riskera att hon halkar för att underlaget suger när hon gör detta, det priset är det inte värt att betala för att få springa några lopp i januari. Jag bojkottar Kista fast det tar mig 45 min att köra dit.
Jag tycker det är kanon att arrangörerna arrangerar fyra-dagarstävling, det är ett stort jobb. Jag tycker dock att underlaget är undermåligt och inte bra nog för mina hundar.
Mina hundar är värda bättre.
Norska mästerskapet i agility går som vanligt i november under en stor hundutställning i NKKs regi och NM går alltid på samma ställe. Lilleström nära Oslo. Arrangörerna vill ha en show att bjuda på men själv tycker jag det känns som att de tävlande (både hundar och förare) kommer i kläm.
Norge är ett stort land med en utspridd agilitygeografi, precis som Sverige. Från Bergen till Oslo är det mer än 500 km och det inte är drömvägar att köra på. Det går över fjäll och genom dalar. Tänk dig själv om SM alltid skulle arrangeras på HUND-XX i Älvsjö på dåligt underlag, hur rättvist och kul skulle det vara?
Nåväl, platsen är en sak. Det är dock underlaget som fått några norrmän att se rött. Dålig matta med halkvarning. Denna har varit densamma under många år och har aldrig varit bra. Hundar halkar och skaderisken är stor. Klister är förbjudet även i Norge och det gör att förutsättningarna kanske inte helt blir den samma för alla typer av hundar. Personligen är min uppfattning att hundar med korta och explosiva steg missgynnas av denna typ underlag och hundar med längre frekvens mellan stegen blir mindre påverkade.
Men mest är det skaderisken som folk hakat upp sig på. Är det verkligen schysst att utsätta våra bästa vänner för underlag som rent av kan skada dem?
Detta har gjort att en stor del av norges elit väljer att inte starta Norska Mästerskapen. Jan Egil Eide med Cirkus som tagit VM-silver, EO-guld och nyligen NordM-guld i lag kommer inte. Inte heller Jenni Lehtinen som vann NM för några år sedan kommer att ställa upp. De tycker helt enkelt att underlaget suger.
En hel grupp har skapats på FB där man tillsammans försökt att få NKK att ändra underlaget. Det senaste är att NKK gått med på att byta ut mattan mot konstgräs vilket är ett steg i rätt riktning. Tyvärr visar det sig att man dock inte kommer "dressa" mattan så att stråna ställer sig upp utan köra på den som den är. Just denna matta har använts tidigare och tyvärr så visade det sig då att även den var snorhal.
För flera agilitymänniskor är inte detta bra nog.
De struntar helt enkelt i att starta på NM och denna "show" riskerar att sluta i fiasko. Jag skulle tycka det var fantastiskt om alla ekipage struntade i NM för att visa NKK att deras premisser inte är OK. Men det vet vi alla- att så är inte fallet. Många åker dit ändå (de kanske inte ens tycker det är något problem) och så fortsätter NM gå på samma ställe, med samma sketna underlag i slutet av säsongen även framöver.
Av samma skäl som ovan bojkottar jag Kistamässans tävling i januari. Deras matta är helt enkelt för dålig och riskabel att tävla på. Excel går riktigt illa på halt underlag (korta explosiva steg) och det gör henne bara frustrerad. Femme har ett annat steg och går bra på alla typer av underlag. Henne har jag dock jobbat med att få upp självförtroendet på, vilket gett resultat då hon helt klart ökat farten på tävling. Att säga "SPRING ALLT DU KAN" och riskera att hon halkar för att underlaget suger när hon gör detta, det priset är det inte värt att betala för att få springa några lopp i januari. Jag bojkottar Kista fast det tar mig 45 min att köra dit.
Jag tycker det är kanon att arrangörerna arrangerar fyra-dagarstävling, det är ett stort jobb. Jag tycker dock att underlaget är undermåligt och inte bra nog för mina hundar.
Mina hundar är värda bättre.
