Xlntdoggies

tisdag 3 december 2013

Mitt liv som sköldpadda

Efter en dag som spenderats till största delen på tandvårdskliníken jag jobbar på är jag mer och mer övertygad om att jag är Skalman. 

Morgonen startade kl 08.00 med en workshop där vi ombads förlika oss med en seriefigur och sedan skulle detta redovisas med diverse argument om varför man valt en viss figur och vilka likheter man tänkte på. När jag fått i mig mina tre koppar kaffe för att vakna lite kunde jag tänka lite bättre och det var då det började.

Efter lite betänketid bestämde jag mig för att välja Skalman utan att egentligen tänka på konsekvenserna. Det visade sig att jag har hittat min förlorade tvilling i dendär skalprydda gröna figuren.

Mina kollegor har nu slutat kalla mig "gasellen" efter min målbild som jag satte på kylskåpet för några månader sedan och jag blev Skalman med hela Folktandvården Ekerö C idag.

Och det är precis vad jag är.

Här kommer de tunga argumenten som talar för att jag är Skalman:



Skalman är en långsam figur som gärna sitter på en stubbe i skogen och analyserar läget för sig själv. Kan inte bli tydligare. Det är jag.





Skalman tycks inte bry sig ett skit om sina kläder och sitt yttre trots att han egentligen skulle kunna se ganska proper ut om han bara drog på sig något vettigt. Han har tre hårstrån på skallen och lägger ungefär 0 kr på mode och kläder. Hans hatt var med när Jesus dog och han har inga planer på att införskaffa något nytt. Just sayi´n.



Skalman bejakar och gillar sina rutiner och fan ta den som kommer och stör när han ska sova. (Ja, fan ta den)







Skalmans kunskap om heminredning, dekorationer och heta inneställen är oerhört begränsad. Min med.


Skalman är inte lat, han är bara bekväm och vill färdas med någorlunda stil. Om han inte slaggar direkt i skalet har han en bekväm kärra att åka i där en kudde kan fluffas upp vid behov, tält skulle aldrig komma på fråga. Hallå Volvo och husvagn?





Skalman snackar bara om det är nödvändigt och han är en förbaskad besservisser när han väl öppnar truten. Skalman grottar gärna ned sig i böcker och lägger mystiska fakta på minnet. Han delar med sig av kunskap om någon frågar, annars kan det vara. Varför anstränga sig för döva öron, liksom?








Skalman gillar att spela schack för det är också en sport, i sig. (Jämför löpare med löpning och springaren med hästsport).

(Tänker förresten med skräck på de schackturneringar som det tävlades i under fjärde klass. Här hade man en klocka som tickade och en stressande tidsbegränsning. Fy för den ludne.)


Nä. 
Man stressar inte fram kvalitet.

2 kommentarer: